Valfrihet

Expertens blogg

Ryggoperationer görs i samråd med patienten

jun 11, 2015

Patienter som fritt kan välja vårdenhet väljer ofta Tammerfors universitetssjukhus (Tays) för sina ryggproblem, eftersom de uppskattar yrkesskickligheten hos ryggortopederna i Tammerfors. Det finns flera olika metoder för behandling av besvär i ryggraden. Behandling med operation är ofta ett alternativ om patienten i anslutning till ryggsmärtan har symptom som strålar ner i benen.

Det finns inga betydande skillnader i operationsmetoderna eller -kriterierna mellan de offentliga sjukhusen.  På universitetssjukhus överväger man alltid noggrant huruvida operation bör användas som behandlingsmetod. Jag önskar att man på alla sjukhus i Finland förhåller sig kritiskt till beslut om ryggoperation. Detta med tanke på patientens bästa.

Alla ryggpatienter som har remiss är välkomna till Tays poliklinik för vårdbedömning. När ryggortopeden har tagit del av patientens problem gör han/hon en egen bedömning av behandlingsmetoden.  Operation som ett alternativ diskuteras med patienten. Läkaren har till uppgift att informera patienten om fördelar och nackdelar med en operation samt att för varje enskild patient ta ställning till nyttan med en operation. Därefter kan patienten själv besluta om ryggen ska opereras eller om den ska behandlas på annat sätt. Men patienten kan aldrig tvinga läkaren att operera i situationer där läkaren inte är övertygad om nyttan med en operation. I vården av patienten är nyckelordet alltid samförstånd.

Ibland innebär operation en alltför stor risk. Riskerna kan vara orimliga i förhållande till nyttan av operationen, till exempel om patienten har kraftig övervikt (BMI över 35) och är rökare.  En förutsättning för ryggoperation är viktkontroll (BMI 30–31) och att patienten slutar röka. Prognosen för ryggoperationer är i genomsnitt betydligt sämre än för till exempel höftoperationer eller insättning av helprotes i knäled.

Vi läkare talar om den sannolika nyttan av en operation. Det finns ingen absolut nytta av en operation. Till exempel för en person på 45–50 år som har degeneration i ryggraden som orsakar överrörlighet och därav förträngd ryggmärg och nervrotskanal är sannolikheten 80–90 procent för att personen ska ha nytta av en steloperation av kotor, fixation och frigörande av nerver.

All smärta som härrör från stödorganen och som inte kräver akuta åtgärder behandlas först med muskelövningar och läkemedel. Patienten måste själv utföra muskelövningarna. Dessa kan inte "outsourcas". Anvisningar av fysioterapeut behövs ofta men inte alltid.

Om man har svåra ischiasbesvär dagligen som har pågått i 3–4 veckor utan lindring är det befogat att uppsöka läkare på en allmänmottagning. Läkaren skriver förmodligen en brådskande remiss till en ortoped eller neurokirurg, vilket innebär att patienten ska undersökas inom en månad.  Patienten kan själv välja på vilket sjukhus undersökningen ska utföras. Patientens val av offentligt sjukhus ska antecknas på remissen.

Om det i anslutning till svåra ischiassmärtor förekommer muskelsvaghet i benen, urineringssvårigheter och nedsatt känsel i sätesregionen är det bråttom till jourmässig undersökning och behandling. Då görs en akut magnetundersökning. När diagnosen är fastställd opereras patienten inom ett dygn. Jourpatienter har inte lagstadgad rätt att välja vårdenhet.


Kimmo Vihtonen

Kimmo Vihtonen

Ortoped, docent, Tammerfors universitetssjukhus

DELA MED DIG PÅ WEBBEN:

KOMMENTERA

KOMMENTARER