Valfrihet

Expertens blogg

Valfrihetens biverkningar

okt 11, 2013

Om patienten också får välja medicinering, vem är det då som tar ansvar för den offentliga hälso- och sjukvårdens kostnader och effekt, frågar professor Anja Tuulonen.

Valfrihet är i princip en bra sak. Men den har, som allt annat bra, även sina avigsidor.

I Finland har man i åratal medicinerat mot makuladegeneration, eller ålderförändringar i gula fläcken, med ett preparat som inte egentligen är avsett för det. Med andra ord har läkemedlet inte registrerats för behandling av ögonsjukdomen. Det kan ändå användas som behandling av sjukdomen, likafullt som det egentligen registrerade läkemedlet. Det registrerade läkemedlet är flera gånger dyrare än det billigare preparatet som används allmänt inom den offentliga hälso- och sjukvården, som såkallad off label-förskrivning. Det finns ingen skillnad i effekten av de två läkemedlen, men nog i priset.

Enligt justitieombudsmannen ska den offentliga hälso- och sjukvården emellertid använda det dyrare och för sjukdomen registrerade läkemedlet eller anhålla om patientens muntliga och skriftliga samtycke för användning av det billigare läkemedlet. Det betyder att den offentliga hälso- och sjukvården behöver minst 5-15 miljoner euro per år mer för detta - kanske upp till 50 miljoner euro, om alla patienter som i dag får det förmånliga läkemedlet beslutar att kräva det dyrare. Effekten och kvaliteten blir ändå inte bättre. Tvärtom skulle tillgången till vård vid makuladegeneration och även andra ögonsjukdomar försämras, vilket har hänt till exempel i Sverige.

Våt makuladegeneration drabbar i regel äldre personer och är den ögonsjukdom som orsakar mest synbortfall. Det är fullt förståeligt att tillverkaren av ett läkemedel som tagits fram för behandling av sjukdomen lockas av en växande marknad, speciellt när det inte är patienten som står för kostnaderna. För patienterna innebär detta ett nytt tillståndsförfarande och ett val som de behöver sätta sig in i. För somliga kan det vara svårt att ta till sig en fråga där det framförs avvikande och dramatiska synpunkter beroende på argumenterarens syfte.

I praktiken får patienterna fritt välja mellan det dyrare och det billigare läkemedlet. Ju fler som väljer det dyrare alternativet, desto färre patienter är det möjligt att vårda med skattemedel. I stället för 15 000 injektioner som vi har gett på Tays till dags dato, hade vi kunnat ge bara 900 injektioner om alla patienter hade valt det dyrare medlet.

Även valfriheten ska främja kvalitet
och effekt.

Den offentliga hälso- och sjukvården ska vara högkvalitativ och effektiv, men dessutom har den ett samhällsansvar, det vill säga att den ska kunna trygga grundlagsenlig service till alla.


Anja Tuulonen

Professor, ansvarsområdeschef, Tays Silmäkeskus

DELA MED DIG PÅ WEBBEN:

KOMMENTERA

KOMMENTARER