Valfrihet

Benen vek sig på grund av ryggbesvär

Eija Ruusuvaara

Tays ryggortoped återställde funktionen i benen. Nu kan hon jogga igen.

Eija Ruusuvaara från Ylöjärvi fick besvär med ryggen för tre år sedan, och de fick sin början på ett väldigt vanligt sätt. Kundbetjäningschefen på Näsin Vesijohtoliike försökte lyfta undan några gjutjärnsrör.

– Hon hade rätt lyftteknik, men rören var helt enkelt för tunga. De rörde sig inte ett dugg, men i ryggen knakade det till och gjorde så ont att jag fick lov att ställa in kundbesöken på eftermiddagen, berättar Ruusuvaara.

Ibland var ryggen bättre, ibland var den sämre. Eija Ruusuvaara besökte företagsläkaren flera gånger och fick också fysikalisk behandling för att avhjälpa muskelspänningarna.
Företagsläkaren som såg på röntgenbilderna konstaterade att det fanns en skada, men han ansåg att man inte göra något åt den.

Efter ett fysiaterbesök skickades Eija från hälsovårdscentralen till magnetröntgenundersökning och hon fick komma till ryggortoped docent Marko Nevas mottagning på Tays poliklinik för rörelseorganens kirurgi.

Den fjärde kotan i ländryggen hade förskjutits 12 mm framåt jämfört med den femte kotan. Tillsammans med diskbråcket gjorde detta att ryggmärgskanalen och de nervrötter som utgick därifrån var så förträngda att Eijas ben bokstavligen vek sig under henne.

Eija Ruusuvaara är mycket nöjd med den vård hon fick på Tays, ryggsmärtorna lämnade hon på operationsbordet.

– Jag kommer inte ihåg så värst mycket av den första postoperativa dagen. Men
jag kommer ihåg den underbara känslan när jag med gångstöd fick stiga upp och kunde räta på ryggen utan problem. Domningarna i benen som orsakades av nervskadan har också avtagit hela tiden. Numera känner jag endast domningar i vänster ben av och till.

Eija tillbringade fem dagar efter operationen på vårdavdelningen. När hon kom hem
inledde hon målmedvetet rehabiliteringen med stavgång utomhus. Stavarna och
dubbskorna gav stadga och stöd i februarihalkan.

Numera joggar eller promenerar Eija 5–7 km tillsammans med hunden.

Jag startade från noll, men med hjälp av gångstavarna återfick jag tron på
att mina ben bär. Nu kan jag med lätthet böja mig framåt och sätta händerna i golvet.
Hon är otroligt tacksam över att en människa kan reparera en annan människa på detta sätt.

alla berättelser ›