Valfrihet

Tio frågor om val av sjukhus

1. Gäller rätten att välja vid alla sjukdomar?

Den remitterande läkaren bedömer om sjukdomen kräver specialiserad sjukvård på sjukhus. Vid val av sjukhus ska man tänka på vilka specialiteter det finns på sjukhuset. Universitetssjukhusen har i stort sett alla specialiteter. Om patienten behöver akutvård till exempel på grund av ett sjukdomsanfall, ska man ringa nödnumret 112. I livshotande situationer ordnar akutvårdsenheten alltid så att patienten transporteras till närmaste sjukhus där patienten kan få vård.

2. Kan jag välja ett sjukhus var som helst i Finland?

Patienten kan söka vård på vilket sjukhus som helst inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland, förutsatt att sjukhuset har den specialitet som behövs. Patienten ska välja vårdenheten i samråd med sin remitterande läkare eller tandläkare.

3. Omfattar patientens rätt att välja även privata sjukhus?

Den valfrihet som fastställs i hälso- och sjukvårdslagen gäller enheter inom den offentliga hälso- och sjukvården. Om en enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården har ordnat eller köpt vissa undersökningar eller behandlingar på ett privatsjukhus, gäller valfriheten även dessa sjukhus. Inom Birkalands sjukvårdsdistrikt sköts exempelvis ledplastikoperationerna på ledplastiksjukhuset Coxa Oy och de kardiologiska och hjärt- och thoraxkirurgiska undersökningarna och behandlingarna på Tays Hjärtsjukhus Oy. De patienter som vårdas på dessa sjukhus är samtidigt patienter vid Birkalands sjukvårdsdistrikt och får således inga extra kostnader. Patienter som önskar att få vård på Coxa eller Tays Hjärtsjukhus ska remitteras till Tays eller Birkalands sjukvårdsdistrikt.

4. Vad innebär det att jag väljer vårdenhet i samråd med min läkare? Vad händer om jag inte är av samma åsikt som läkaren? På vilka grunder kan läkaren vägra att remittera mig till det sjukhus som jag önskar?

Den remitterande läkaren avgör om patienten behöver remitteras till specialiserad sjukvård. Läkaren avgör också vilken vårdnivå patienten behöver. Patienten kan inte bestämma på vilken nivå vården ska ges eller yrka på vård på universitetssjukhus, om inte sjukdomen kräver det. Patienten kan inte heller välja ett sjukhus där den aktuella vården och behandlingen inte alls kan fås. Om patienten enligt läkarens bedömning behöver vård på universitetssjukhus och patienten vill få vård på Tays eller något av de anknutna bolagen, ska läkaren remitteras patienten till Tays.

5. Kan jag välja ett sjukhus utomlands?

Hälso- och sjukvårdslagen i Finland som stadgar om rätten att välja vårdgivare gäller inte vård och behandling utomlands. Däremot är bestämmelser som baserar sig på det så kallade EU:s patientdirektiv under beredning. Med stöd av direktivet kan du söka vård i ett EU-land samt i Schweiz och Norge. Beroende på hurdan vård och behandling det är fråga om, kan du behöva ett förhandstillstånd från ditt sjukvårdsdistrikt. Bristande språkkunskaper kan utgöra ett hinder eftersom tolkningstjänster inte hör till ersättningsgilla tjänster vid vård och behandling utomlands.

Vård i enlighet med patientdirektivet ersätts enligt samma principer som sjukförsäkringen (Fpa) ersätter vård inom den privata hälso- och sjukvården i Finland. Därför ska patienten ta noga reda på vad vården och behandlingen kommer att kosta. Information om kostnader och priser fås i det land där patienten avser att söka vård. Ersättning för felbehandling eller komplikationer betalas enligt principerna i det land där vården och behandlingen har genomförts. Även dessa förfaranden bör utredas på förhand. Dessutom bör det noteras, att patienten kan med stöd av patientdirektivet söka endast sådan vård och behandling som finns att få inom den offentliga hälso- och sjukvården i patientens hemland. Därigenom står exempelvis operationer vid brytningsfel i ögat och största delen av de kosmetiska operationerna utanför ersättningar även när de utförs utomlands.

6. Får patienter från sjukhusets eget distrikt snabbare vård än patienter från andra områden?

Patienternas hemkommun spelar ingen roll för i vilken ordning vården ges. Patienterna får vård i den ordning som remisserna kommit in och beroende på hur brådskande behandling som behövs. Vårdenheten ska bedöma patientens vårdbehov och inleda undersökningar för detta inom tre veckor efter att den mottog remissen. Beslut om vården ska fattas inom tre månader efter att remissen anlände till vårdenheten och vården eller behandlingen ska inledas inom sex månader efter att vårdbehovet konstaterades.

7. Ska patienten ha patientjournalerna med sig till det andra sjukhuset?

Det behövs inte. Med patientens samtycke får sjukhuset åtkomst till journaluppgifterna. Patienten kan också förbjuda att uppgifterna överlämnas till en annan vårdenhet. I så fall ansvarar patienten själv för att de nödvändiga uppgifterna förmedlas till den behandlande läkaren.

8. Betalar Fpa ersättning för resor eller taxi vart som helst i Finland?

I samband med hälso- och sjukvårdslagen gjordes inga ändringar i bestämmelserna om reseersättningar i sjukförsäkringslagen. Fpa ersätter i regel patienten för resekostnader till den närmaste undersöknings- eller vårdenheten där patienten kan få de undersökningar eller behandlingar som behövs, utan att detta äventyrar patientens tillstånd. Enligt gängse praxis ersätter Fpa resor inom den offentliga hälso- och sjukvården till den enhet där patienten har vårdats. Tills vidare har reseersättningar beviljats till det sjukhus inom specialupptagningsområdet dit patienten har remitterats.

9. Om det sjukhus som jag väljer gör ett fel i vården eller behandlingen, är det då jag som har ansvaret för mitt val och blir tvungen att bekosta den fortsatta vården och behandlingen?

Nej. Sjukhuset där felbehandlingen skedde ansvarar för felet. Anmälan om patientskada för ansökan om ersättning ska lämnas till Patientförsäkringscentralen på samma sätt som om vårdenheten hade varit det ”egna” sjukhuset.

10. Får jag sammandrag om vården och behandlingen efter att jag kommit hem från sjukhuset och skickas den också till hälsovårdscentralen eller den remitterande läkaren?

Epikris, det vill säga ett sammandrag om journalen, skickas till den remitterande läkaren. Tammerfors universitetssjukhus skickar ett sammandrag av journalen också till patienten, men praxis kan variera mellan sjukhusen i Finland. Senast när du skrivs ut från sjukhuset bör du be att få sammandraget, till exempel per post.

 

Källor:

Chefsöverläkare Kari-Matti Hiltunen, Tays, Birkalands sjukvårdsdistrikt
Institutet för hälsa och välfärd, mer information finns på www.thl.fi
Social- och hälsovårdsministeriet, mer information finns på www.stm.fi


http://valinnanvapaus.fi/uploads/images/alasivut/10_kysymysta.jpg